Syfte: Syftet med denna undersökning var att mäta ackommodationsamplitud i Nicaragua och Sverige för att se om det är någon signifikant skillnad mellan länderna i åldersgrupperna mellan 8 år och 40 år. Värdena som togs fram jämfördes sedan med publicerad litteratur för att undersöka hur denna studies värde skiljer sig från dessa, samt vilken av de tidigare studierna som var mest lik denna studies framtagna värde på ackommodationsamplitud i förhållande till åldern.Metod: Mätningarna skedde på 113 personer i Nicaragua och 113 personer i Sverige. För att vara med i denna studie krävdes det att försökspersonerna översteg 8 år och understeg 40 år. Mätningarna genomfördes med push-up metoden med hjälp av en mätsticka med figuroptotyp i form av en fågel.Resultat: Av de mätningar som genomfördes blev genomsnittet av ackommodationsamplitud 10,3 D (strandard avvikelse ±9,7 D) i Nicaragua och 11,5 D (standard avvikelse ±6,5 D) i Sverige. Ingen signifikant skillnad finns mellan länderna, det vill säga land (Nicaragua eller Sverige) har ingen påverkan på ackommodations amplitud enligt denna studie.

Syfte: Syftet med denna studie var att se om presbyopin, det vill säga minskningen av ackommodationsamplitud, utvecklas likadant i båda ögonen. Syftet var även att se om en ojämn addition i vissa fall gav bättre subjektiv respons än en binokulär jämn addition.Metod: Studien innefattade 33 deltagare där samtliga var mellan 43-57 år. Med hjälp av en RAF-stav mättes den monokulära ackommodationsamplituden för höger och vänster öga med push-up/push-down metoden. Utöver detta gjordes en binokulär och en monokulär additionsbestämning. Skilde sig resultaten åt från dessa additionsbestämningar fick deltagaren bestämma vilken styrka som subjektivt gav bäst upplevda synskärpa.Resultat: Resultaten visade att 11 deltagare hade en skillnad >0,25 D i ackommodationsamplitud mellan ögonen.

Introduktion: Många myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan länge varit känt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens på nära håll, vilket kan leda till problem vid närarbete for patienten. I teorin beräknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelålder 25,8?}5,3 år och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Introduktion: Många myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan länge varit känt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens på nära håll, vilket kan leda till problem vid närarbete for patienten. I teorin beräknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelålder 25,8?}5,3 år och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Introduktion: Många myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan länge varit känt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens på nära håll, vilket kan leda till problem vid närarbete for patienten. I teorin beräknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelålder 25,8?}5,3 år och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Introduktion: Många myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan länge varit känt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens på nära håll, vilket kan leda till problem vid närarbete for patienten. I teorin beräknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelålder 25,8?}5,3 år och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Introduktion: Många myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan länge varit känt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens på nära håll, vilket kan leda till problem vid närarbete for patienten. I teorin beräknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelålder 25,8?}5,3 år och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Syfte: Syftet var att studera om det fanns någon skillnad i ackommodationsamplituden idag jämfört med för 100 år sedan.Metod: I studien undersöktes 29 försökspersoner mellan 8 och 55 år. De genomgick en synundersökning för att få rätt värde på den avslutande mätningen, ackommodationsamplituden som mättes med RAF-linjal. Objektet var ett streck med en punkt på för att efterlikna Duanes studie i början av 1900-talet.Resultat: 37 av mätningarna, 48,7%, låg inom Duanes normalgränser. 26 mätningarna, 34,2%, hamnade under normalgränsen. Fem mätningar, 6,6%, hamnade över normalgränsen men inom Duanes högre extremgräns och åtta mätningar, 10,5%, överskred extremgränsen.Slutsats: Studien visar att en tredjedel av mätningarna hamnar under de normalvärden Duane tog fram i början av 1900-talet och därför kan ackommodationsamplituden försämrats men antalet försökspersoner är för litet för att kunna dra en sådan slutsats..

Syfte: Att jämföra ackommodations-amplituden med Hofstetters formler genom att upprepa Sterners et al. mätningar.Metod: Mätningarna skedde på 35 personer. Krav för att kunna vara med i studien var att inte ha tropi, amblyopi eller anisometropi. Det var två personer som uteslöts, den ena klarade inte stereotestet och den andra på grund av amblyopi. Först gjordes en variant av modifierad Humphriss och cyclodami, det öga som inte undersöktes dimmades med 1,5 dioptri (D).

Syfte: Att undersöka om astigmatismen ändras eller uppstår vid närarbete och om det finns behov att korrigera patienter som visar en styrkeförändring på nära håll.Metod: Studien är baserad på 27 personer i åldern 18-33 år; en övre gräns på 38 år bestämdes för att exkludera patienter med mindre än 5D ackommodationsamplitud. Undersökningen inleddes med en synundersökning enligt Kvalitetsnormen version 14, därefter fick patienten med sin avståndskorrektion undersöka stråltavlor på 40 cm för att se om astigmatismen hade förändrats. Detta mättes monokulärt med hjälp av en korscylinder för att finna bästa cylinderstyrka och axelläge. Ett frostat glas placerades framför det ögat som inte undersöktes för att undvika ögonrotation.Resultat: I 20 % av ögonen (tre hyperoper, fem astigmatiker, två emmetroper och en myop) visades en förändring i astigmatismen vid närarbete. En av patienterna hade en förändring i axelläget och cylinderstyrka vid närarbete på båda ögonen medan tre hade endast ändring av axelläget och cylinderstyrkan på ett öga.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur mycket de vertikala blickriktningar 30° uppåt, 30° nedåt och rakt fram påverkar det binokulära samarbetet mellan ögonen vid närarbete. De synförmågor som utvärderas är ackommodationsamplitud, heteroforier, konvergensnärpunkt och fusionsreserver.Metod: Studien innefattade 30 deltagare där medelåldern var 21 år. Med hjälp av en RAF-stav mättes ackommodationsamplituden och konvergensnärpunkten med push up/push down metoden. Fusionsreserverna utfördes på 40cm avstånd och en prismastav som mätinstrument. Heteroforierna mättes med modifierad Thorington.Resultat: Mätresultaten visade att ackommodationsamplituden och konvergensnärpunkten hade en signifikant skillnad mellan de tre blickriktningarna (p < 0,0001).